Våga drömma

Jag har ända sedan barnsben fått höra att jag är en visionär, vilket ofta klingar fint i örat. Men det är inte sällan samma personer också kallat mig för drömmare med en sämre klang i tonen. Tyvärr är det ofta medmänniskor som ser ner på den här formen av livsstil där drömmar och visioner är vad som får en att må bra. Varför frågar jag mig?

Drömmare i verkligheten

För mig har som sagt drömmar och visioner alltid varit mitt syre och min morot i livet. Det är dock ingenting som på något sätt har fått mig att bli en soffliggare och liksom bara vänta på att saker ska hända. Människor som under åren lite sarkastiskt har kallat mig för visionär eller drömmare har förmodligen trott att jag är en person som låter mina drömmar bli en anledning till att inte göra någonting. Det är dock precis tvärtom. För mig har mina drömmar och visioner lett mig till nya platser och det har varit en ständig resa. Jag har alltid tagit ansvar för mitt liv och även om mina beslut många gånger har fattats utifrån en svåruppnåelig dröm, har jag aldrig låtit någon annan göra jobbet. Det jag vill få sagt med det här inlägget är att drömmar och passioner är viktiga i livet, så länge du har förmågan att leva med dessa i nuet och verkligheten.

Passioner ger dig motivation

När jag växte upp var min stora passion i livet cykling och jag trodde mig ha den talang som krävdes för att bli proffs. Nu vet jag att sporten kanske inte var just det jag skulle visa mig vara bäst på, men jag är tacksam för att proffsdrömmen levde med mig i mina barndomsår. Varför? Jo, för att det gav mig en ständig motivation och någon form av jävlar anamma. Jag är helt säker på att mina proffsdrömmar som liten har hjälpt mig nå andra mål i livet!